Reflektioner inför Försvarsberedningens rapport

På torsdag (15 maj) sker nästa stora händelse i den försvarspolitiska världen då Försvarsberedningen  ska lämna in sin försvarspolitiska rapport som ska fungera som underlaget för nästa försvarsbeslut.

Ett försvarsbeslut vars betydelse är svårt att överskatta med tanke på hur mycket omvärlden förändrats sen det senaste försvarsbeslutet 2004 (2009 var en inriktningsproposition) då försvarets verksamhet skulle vara expeditionär och all nationell försvarsplanering upphörde. Vidare, har även mycket hänt sedan försvarsberedningens omvärldsanalys som kom för ett år sedan.

För att reda ut vad vi kan hoppas se framför oss och vad vi verkligen inte vill se framför oss ställer bjuder jag in Annika Nordgren Christensen, Skipper och Johan Wiktorin till ett par korta men kärnfulla frågor före och efter rapporten. Jag har svårt att se att Ni läsare inte känner dem, men gör ni inte det är det bara att bekanta er vidare vid ovanstående länkar.

1) Vad är det du helst vill se i Försvarsberedningens rapport?

Annika: Jag hoppas att beredningen levererar en början på en svensk säkerhetsstrategi, eller i alla fall meddelar att en sådan ska utformas. Jag hoppas man förmår hålla i vikten av det internationella engagemanget samtidigt som man redogör för ambitionsnivån i närområdet och lämplig insatsorganisation för det, utan att blanda sig i detaljer som Försvarsmakten och FMV kan bättre. Däremot måste man vara detaljerad när det gäller hur man ser på ekonomin kopplat till uppgifter utifrån Försvarsmakten och andra myndigheters redovisade glapp mellan desamma. Jag hoppas att det är en bred politisk enighet kring rapporten och att man är enig om en NATO-utredning (kopplat till säkerhetsstrategin), liksom att man levererar substantiella steg framåt vad gäller civil krishanteringsförmåga och därmed civil försvarsförmåga.

Skipper: Jag vill se att man i praktiken efterlever ordförandens tidigare uttalade devis “uppgift därefter utgift” och att man har tagit höjd för det kraftfullt försämrade omvärldsläget vilket möjliggör för Försvarsmakten att bygga upp en hotoberoende grundförmåga som är trovärdig, något vi inte har i dag. Jag vill även se en utökad numerär av ytstridsfartyg då nuvarande nivå är skamligt låg.

JohanAtt den ruptur som skett i den europeiska säkerhetsordningen får inflytande på vår syn på risker för Sverige och Europa. Jag vill också se en diskussion och försök till att tydliggöra vad målen med försvarspolitiken är liksom för Försvarsmakten. Det tredje området är en ansvarsfull finansiering av våra ambitioner. Vi har levt med flera decennier med obalanser mellan uppgifter och resurser. En utveckling som måste brytas. Ett visst nytänkande när det gäller det egna konceptet vore önskvärt, men där är jag skeptisk till Försvarsmaktens förmåga att tänka nytt.

Försvarsberedningen.

Försvarsberedningen.

2) Vad är det du helst inte vill se?

Annika:  Oändligt många sidor plattityder och ogrundade utrop om förmåga, utan att helheten hänger ihop. Eller med andra ord symboliska och ofinansierade förslag som fortsatt skjuter problem och obalanser framför sig. Jag vill inte heller se att uppdraget kring de civila frågorna har behandlats styvmoderligt i skuggan av uppståndelsen på den militära sidan, eller att alltihop är en uppenbar produkt som mer levererar svar på partipolitiska konvulsioner inför valet, än skapar en bra grund för nästa försvarsbeslut.

Skipper: Motsatsen till ovanstående blir det givna svaret, men för att precisera något ska jag nämna tre saker: A) Jag vill inte höra att Rysslands agerande ska ses som en isolerad händelse; B) Inte heller vill jag se att man intecknar “samarbeten med andra” som en garanti för Sveriges säkerhet och använder det som ett argument för att vi inte behöver betala för nödvändiga förmågor själva; C) Att försvarsberedningen inte motsätter sig förmågereduceringen som RB5 innebär.

Johan: Egentligen är det väl motsatsen till det sagda, men några andra områden finns det också. Jag vill inte se skrivningar om delning av operativa resurser för att effektivisera verksamheten. Det finns en del möjligheter att minska kostnader när det gäller viss logistik och utbildning genom olika samarbeten. Tummen i spåret när det gäller obalanser inom Försvarsmakten som ett underdimensionerat bassystem i Flygvapnet eller brist på besättningar i flottan borde vi slippa. Vi har inte råd med att glömma bort tänkande i system-av-system.

3) Har denna omgångens problem med Försvarsberedningen gjort den till en överflödig institution?

Annika: Nej, institutionen är oumbärlig på så sätt att det inte finns något annat fora där partierna både utbildas, vidareutvecklas och samråder om försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Men formerna har av allt att döma skadats djupt av turer med presskonferenser och tågordning om pengar etc., på så sätt att det rimligen är svårt att få till det öppna och tillitsfulla klimat i beredningen som jag menar är en förutsättning för att man ska kunna höja sig över de partipolitiska skyttegravarna. Efter rapporten vet vi om behovet är akut eller ej, för att eventuellt finna nya former. Detta är något den tillträdande regeringen efter valet måste ta sig an och ta på djupaste allvar. De svenska försvarsbeslutsprocesserna förskräcker.

 

SkipperJa det mesta tyder tyvärr på det. Regeringspartierna har redan innan rapporten redovisats bestämt exakt hur försvarets finansiering ska se ut de kommande tio åren. Det är oseriöst och det förekommer hela beredningen. Alla signaler jag har fått tyder dessutom på att det varit svår disharmoni i beredningen den här gången. Breda överenskommelser verkar bara vara ett spel för gallerierna. Jag har hela tiden varit kritisk till nuvarande form för beredningen. Rikets försvar är för viktigt för att käbblas bort på ett till synes amatörmässigt sätt då man inte vill betala för vad ett trovärdigt försvar kostar.

 

JohanJag är ju i grunden mer positiv till Försvarsberedningen som fenomen än de flesta. I Sverige har de politiska partierna stor makt. Att låta dess företrädare arbeta tillsammans med expertmyndigheterna från början är en bättre ordning än att de mer okunniga ska ta ställning till tjänstemannaförslag. Den stora erfarenheten från denna vända med beredningen anser jag är att den inte ska ha uppdrag under valår. Risken för politiskt spel är för stor, och vi har nog tyvärr sett ett och annat exempel på det under resan.

 

Väldigt intressanta synpunkter från alla, vi får se vad torsdagen bjuder på. För egen del vill jag bara lägga in ett citat till avslutning:

 

They must find it difficult, those who have taken authority as truth, rather than truth as authority.

 

/OAJ

One thought on “Reflektioner inför Försvarsberedningens rapport

  1. Pingback: Reflektioner efter Försvarsberedningens rapport | Säkerhetspolitiska Reflektioner

Vad tycker du?

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s