Bra med diskussion i angelägen fråga. Bara en kort kommentar till Palme. Citatet Politik är att vilja används flitigt som ett exempel på att politik handlar om att vilja. I Palmes tal var viljan dock ett uttryck för att den kommande ekonomiska tillväxten under 1960-talet gav förutsättningar för att föra en bred socialdemokratisk reformpolitik. Grunden skulle komma på plats och därför hängde det bara på den politiska viljan om reformerna skulle genomföras.
Det som ändå är lite kul är att citat rätt använt faktiskt är tillämpbart i Natofrågan. Förutsättningarna i form av interoperabilitet och förmågebidrag finns där. En svensk ansökan skulle komma tillbaka med vändande och välkomnande post. Viljan och/eller det politiska modet saknas.
Att vi sedan dessutom delar Alliansens värderingar, kan bidra till det stora försvarspusslet i europeiska nedskäringstider och öka stabiliteten i närområdet mm gör inte saken mindre angelägen. Lägg därtill att den “politiska tröskeln” för ett beslut blir högre i takt med rysk upprustning och “maktspråk”. Risken är att vi väntar till dess det är försent.
Mer om Palme? Läs gärna min bok Olof Palme – Med verkligheten som fiende.
Absolut, kan bara instämma med dig. Som jag skrev i mitt brev så hade det varit en annan fråga ifall NATO-frågan hade drivits fullt ut och stödet ändå hade legat kring 30%. Ett annat citat som är passande är ditt eget, “Moderaterna har stadfäst att DRIVA NATO-frågan, inte att hålla käften om den tills opinionen vänder” (ej ordagrant dock)
Ja, det är lite av en paradox där. Desto sämre vårt säkerhetsläge blir (Ryssland + Försvarsmaktens nedåtgående förmågor), desto troligare blir NATO, men desto sämre blir NATO i både aspekten om inflytande men också att NATO har föga intresse och ganska liten förmåga att försvara länder som inte är intresserade av att bidra själva.
OAJonsson 
Bra med diskussion i angelägen fråga. Bara en kort kommentar till Palme. Citatet Politik är att vilja används flitigt som ett exempel på att politik handlar om att vilja. I Palmes tal var viljan dock ett uttryck för att den kommande ekonomiska tillväxten under 1960-talet gav förutsättningar för att föra en bred socialdemokratisk reformpolitik. Grunden skulle komma på plats och därför hängde det bara på den politiska viljan om reformerna skulle genomföras.
Det som ändå är lite kul är att citat rätt använt faktiskt är tillämpbart i Natofrågan. Förutsättningarna i form av interoperabilitet och förmågebidrag finns där. En svensk ansökan skulle komma tillbaka med vändande och välkomnande post. Viljan och/eller det politiska modet saknas.
Att vi sedan dessutom delar Alliansens värderingar, kan bidra till det stora försvarspusslet i europeiska nedskäringstider och öka stabiliteten i närområdet mm gör inte saken mindre angelägen. Lägg därtill att den “politiska tröskeln” för ett beslut blir högre i takt med rysk upprustning och “maktspråk”. Risken är att vi väntar till dess det är försent.
Mer om Palme? Läs gärna min bok Olof Palme – Med verkligheten som fiende.
Tack för upplysningen och uppmuntran Claes!
Absolut, kan bara instämma med dig. Som jag skrev i mitt brev så hade det varit en annan fråga ifall NATO-frågan hade drivits fullt ut och stödet ändå hade legat kring 30%. Ett annat citat som är passande är ditt eget, “Moderaterna har stadfäst att DRIVA NATO-frågan, inte att hålla käften om den tills opinionen vänder” (ej ordagrant dock)
Ja, det är lite av en paradox där. Desto sämre vårt säkerhetsläge blir (Ryssland + Försvarsmaktens nedåtgående förmågor), desto troligare blir NATO, men desto sämre blir NATO i både aspekten om inflytande men också att NATO har föga intresse och ganska liten förmåga att försvara länder som inte är intresserade av att bidra själva.
Snart kommer mera!